Kom igång med ditt tråkiga månadssparande

Många är vi som tycker det är kul att skära i kostnader och öka vårt sparande. Samtidigt är det min bestämda uppfattning att det bästa månadssparandet är tråkigt. Jag säger det igen, ett bra och effektivt månadssparande riktigt, riktigt tråkigt. För alla. För dig och för mig.

1. Ditt månadssparande ska vara tråkigt

Det ska vara så tråkigt att du inte bryr dig om att kolla det mer än någon gång i kvartalet eller halvåret.

Tråkigheten i månadssparandet är ett resultat av att det är effektivt. Tråkigheten utgör också ett hinder mot dina egna destruktiva impulser. Kort sagt är ditt sparandes största fiende din egen förmåga att sabotera det.

Sparandet bör vara upplagt på ett sådant sätt att det tar höjd för nedgångar utan att du behöver agera när dessa väl kommer. Försök. Inte. Tajma. Marknaden. Många är det som försöker optimera sitt sparande på ett sätt som i slutändan bara ruinerar strategin de har tänkt ut från början.

2. Ta bort lönen från kontot på en gång

Månadssparandet ska vara automatiskt och dras direkt efter lön. Den bästa strategin jag har för att överhuvudtaget spara är att aldrig se pengarna. Jag vänjer mig då vid att inte ha dem alls.

Lönen förs mer eller mindre direkt bort från mitt uttagskonto. Att ha väldigt lite pengar på kortet är ett enkelt sätt att tvinga mig till att vara mer sparsam. Låter jag pengarna ligga kvar så är risken för stor att de spenderas på mindre genomtänkta köp.

Även om det såklart finns omständigheter som kräver det behöver du nog på allvar se över dina utgifter om du hela tiden behöver hela lönen för att klara dig genom månaden.

Alla banker idag stöder någon form av automatisering i sparandet. Det går såklart att automatisera sparande i aktier via olika tjänster men annars går det utmärkt att sätta upp ett fondsparande.

3. Satsa brett och försök inte hitta vinnarna

Om det är någon fråga som återkommer i Facebook-grupper och på Twitter så är det olika varianter på frågan: ”Vilka fonder/aktier ska jag köpa?”.

Ofta läggs frågan också upp med en skärmdump på de fonder/aktier som personen äger för tillfället. En variant på frågan är då ”Har jag valt rätt fonder till mitt månadssparande?”.

Vad som är rätt fonder/aktier för dig är helt klart beroende på en mängd olika faktorer och därför väldigt svårt att besvara. Ett generellt tips är dock att inte försöka identifiera vinnarna utan att satsa brett.

Om du är osäker på huruvida du borde spara i aktier eller i fonder så borde du med allra största sannolikhet spara i fonder. Aktier tar mycket tid. Det tar tid att lära sig vad du behöver ha koll på och sedan tar det tid att hålla sig uppdaterad. Fonder är bra för många då de sköter sig själva.

Men vilka fonder då?

Ok då. Om du tjatar ska du få ett mer handfast tips. Välj ut 4 basfonder som tillsammans utgör majoriteten av sparandet (60-80%). En bas kan till exempel utgöras av USA-index, Europa-index, utvecklingsländer och norden. Sedan kryddar du med några mer branschspecifika fonder, typ hälso- och sjukvård eller råvaror. I min erfarenhet är det bra att välja någonstans mellan 6-8 breda fonder som ett långsiktigt grundsparande. Tillräckligt många för att få bra riskspridning men tillräckligt få för att det ska vara rimligt att välja ut och följa upp.

… men vilka fonder då?

Det beror på. Läs mitt förslag på upplägg ovan (igen) och kolla här för inspiration. Vill du granska fonderna rekommenderar jag Morningstar men bli inte för besatt av förvaltningsavgift på x procent promille etc. vilket leder mig till…

4. Gör det inte överdrivet komplicerat

Det finns inget bättre sätt att skrämma iväg människor som bara vill komma igång med sitt sparande genom att prata finanssvammel. Jag gör mig själv skyldig till detta i princip hela tiden.

Att optimera förvaltningsavgiften in absurdum kanske är kul för vissa, men frågan är hur mycket det ger i slutändan i avkastning. Visst, den där fonden med hög avgift kanske inte är värd det. Eller så är den det. Troligtvis vet varken du eller jag det.

Personligen väljer jag att fokusera min energi åt annat håll. Typ sälja saker på tradera eller hitta sätt att spara ännu mer…

5. Du kan spara mer

Om det är något du borde göra när du följer upp ditt sparande så är det att ställa dig själv frågan om du nog inte kan spara lite mer än du gör just nu. Följ upp dina utgifter på något sätt och försök att hitta de värsta bovarna. Att börja med att granska matkostnaderna är ett hett tips.

Om du alls är som jag så är det lätt att hitta lite för höga utgifter i kategorin ”Nöje”. Å andra sidan tycker jag personligen att det är lättare att skära i utgifter som känns mer meningslösa (kanske en eller två omgångar hämtmat för mycket) först och inte direkt skära i de utgifter som ändå har förgyllt min vardag.

Om du nyligen har fått mer pengar att röra dig med så är det ett utmärkt tillfälle att utvärdera om du inte kan utöka ditt sparande. En löneförhöjning går med fördel rätt in i sparandet, likaså om du frigör pengar genom att betala av ett lån som du har dragits med länge.

Sälj allt utom dina barn

Hur mycket jag än hatar att erkänna det har mitt liv nästan alltid svämmat över med saker. Dyra saker. Billiga saker. Men mest av allt är det faktiskt bara saker. Jag är med andra ord förkroppsligandet av jägar-samlarmänniskan, med tydligt fokus på samlandet.

Vill jag vara snäll mot mig själv kan detta beteende rättfärdigas med att samma egenskaper som gör mig sparsam också kan motivera ett samlarbeteende där prylar ska sparas för att de, kanske, någon gång (eventuellt), i framtiden kommer att komma till användning. Visst är det väl i grund och botten sunt att vara kritisk till slit-och-släng samhället. Problemet är då snarare överkonsumtionen. Att samla saker på hög i hemmets alla vrår är knappast hållbart ur något perspektiv.

När våra lägenheter och hus i första hand ska ge utrymme åt saker vi egentligen knappt vill ha, kan man verkligen fråga sig om det verkligen är mer utrymme eller egentligen färre saker man behöver.

Det finns säkerligen mycket att säga om hur mängden saker påverkar oss människor. Det sliter på den en egna ekonomin och all produktion (och avfallshantering) påverkar också miljön. Dessutom blir åtminstone jag själv mer stressad av att ha för mycket prylar som ligger och skräpar hemma så visst finns det definitivt ett argument för bättre hälsa här också.

Då har vi inte ens berört det större problemet ännu. Jag hör ofta många säga att de behöver bo större och mycket på grund av att de har för mycket saker. Samtidigt så klättrar kvadratmeterpriset i Stockholm upp mot 80-90 tusen kr. Som jag ser det måste utrymmet som alla prylar tar också räknas in i kostnaden och med hänsyn till det är det ofantligt dyrt att samla på saker. Detta alltså egentligen oavsett vad sakerna kostar till att börja med. När våra lägenheter och hus i första hand ska ge utrymme åt saker vi egentligen knappt vill ha, kan man verkligen fråga sig om det verkligen är mer utrymme eller egentligen färre saker man behöver.

Det finns med andra ord goda skäl att minska på prylberoendet. Ändå är det så förtvivlat svårt att göra i praktiken. Trots att mina mer rationella sidor vet allt detta, så kan jag ändå komma på mig själv med att försvinna i drömmar om en större lägenhet och – bara ett – rum till.

Det senaste året har jag dock blivit bättre på att hantera överflödet. Efter att vi flyttade till ny lägenhet tidigare i år har jag varit fast besluten om att inte bara sortera in alla prylar i förråd utan verkligen syna varenda liten grej. I takt med att nostalgin för min ungdoms saker minskar och min mer rationella sida får bestämma har jag också kunnat sälja mer och mer. I skrivande stund landar det på drygt 12 000 kr de senaste tre månaderna. Ingen förmögenhet, men tillräckligt för att göra skillnad.

Själv föredrar jag Tradera. Jag gillar bud-systemet och jag har fått rutin på packning och leverans. En loppis innebär en ofantlig insats i jämförelse, åtminstone för mig som inte ens har bil. Men jag tror att alla sätt att minska prylmanin är bra. Orkar man inte sälja kan man t.ex. alltid gå till Myrornas. Det viktigaste är att minska på den ohälsosamma och kostnadsdrivande mängden prylar hemma.

Jag försöker just nu jobba efter strategin att allt jag inte behöver ska säljas. Lättare sagt än gjort. Många saker kan vara bra att ha i framtiden. Då försöker jag i stället tänka att om jag vill ha det i framtiden, då hoppas jag att det finns en fungerande andrahandsmarknad även då, så att jag kan köpa det begagnat. Genom att sälja mina saker idag bidrar jag till denna marknad nu och i framtiden.

På twitter fick jag frågan fick jag kommentaren/frågan om packning och levarans. Några tips från min sida till dig som vill komma igång:

  • Jag försöker lägga mina annonser så att de slutar fredag kväll. Min upplevelse är att du generellt får snabbare betalningar inför helgen.
  • Avsätt tid för packning på helgmorgnar. Slutar annonsen på fredag har du nästan alltid fått in alla pengar senast på söndagen och behöver inte tänka på att skicka saker på vardagar. De som inte betalt kan du påminna på söndag förmiddag. Någon enstaka eftersläntrare i veckan är samtidigt inte hela världen.
  • Om möjligt lägg så att slutdatum på annonsen sammanfaller med löning.
  • Kartonger behöver man i överflöd. Spara alltid kartonger och packmaterial! De är hårdvaluta om du ska sälja begagnat. Använd tidningspapper för att fylla upp där övrigt packmaterial inte räcker till. Köparna uppskattar hela saker även efter leverans…
  • Köp ordentligt med packtejp innan du ska skicka. Det ska vara lätt och gå snabbt att packa ihop och då måste allt finnas på plats.
  • Jag köpte en billig svartvit laserskrivare för fraktsedlar.

Vad är dina bästa knep för att sälja begagnat?

Lycka till!

Börsen lockar inte direkt till köp just nu

För en dryg vecka sedan skrev jag ett inlägg om hur jag ser på börsoron och landade då i att jag avvaktar med köp för tillfället. Den analysen står jag i princip fast vid, fast med en liten tvist som jag tänkte berätta om mot slutet av inlägget.

Först vill jag förtydliga att mitt huvudsakliga sparande är ett gammalt hederligt och tråkigt månadssparande i ett antal breda fonder. Därutöver gör jag då och då köp i enskilda bolag men bara om jag anser att något är särskilt attraktivt för tillfället.

Det jag vill ha sagt med detta är att jag för det allra mesta inte bryr mig ett dyft om vad marknaden håller på med i övrigt eller vad räntan står i och förmodligen borde inte du heller göra det.

Samtidigt är det roligt att följa utvecklingen och spekulera i marknadens rörelser. Dessutom så finns det såklart lite torrt krut att spendera om ett alldeles extraordinärt köpläge skulle uppenbara sig och det förutsätter att jag åtminstone delvis håller koll på vad som händer runtomkring mig.

Man brukar säga att det är läge att köpa när marknaden styrs av rädsla och om något så har stämningen definitivt skiftat från att ha varit klart girig en månad tillbaka.

Källa: https://money.cnn.com/data/fear-and-greed/

Men räcker det för att vi ska lockas att ”köpa i dippen”? Kanske. Kanske inte.

Kanske är rädslan befogad. Det är då till exempel intressant att läsa Joakim Bornolds analys när han skriver att ”/../ trots starka kvartalsrapporter får vi oroväckande signaler från inköpscheferna inom industrin. Efter årets börsrally skulle vi behövt en rekyl i inköpschefsindex. I stället så föll konjunkturindikatorn för 12:e månaden i rad, och uppenbart är det så att börsuppgången snarare fått stöd av de fallande räntorna, än styrka i makrostatistiken.” Källa: omniekonomi.se

Det finns med andra ord skäl att oroa sig över mer än Trumps twitterkonto, handelskrig och ökade geopolitiska spänningar runtom i världen. Om tillväxttakten i världsekonomin mattas av ytterligare kan det gå utför ännu mer framöver och det snabbt.

Detta i kombination med en traditionellt svagare sommarsäsong framför oss gör att jag inte direkt lockas till några extra köp för tillfället. Eller det är inte helt sant. Min reaktion har hittills varit att öka mitt månatliga sparande i breda fonder.

Jag ser med andra ord en möjlighet att långsiktigt tjäna på en kortsiktig nedgång, men bedömer min förmåga att hitta de enskilda vinnarna som mycket små. Jag är övertygad om att det där tråkiga sparandet är min bästa försäkring mot min egen dumhet.

Ignorera bruset men lyssna efter rytmen

Det svåraste veckor som dessa är att försöka tillgodogöra sig vettig information att basera sina investeringar på, utan att samtidigt ryckas med i den allmänna hysterin kring en mans twitter, handelskrig och vad sjutton ska hända med räntan egentligen?

Jag brukar försöka se mig som en person som baserar mina investeringar främst på ett bolags fundamentala värde. Detta kan dock på sina håll vara en hyfsat ytlig excercis från mitt håll. Dels för att jag helt enkelt inte förstår alla termer och dels för att det inte alltid är så lätt att veta hur de ekonomiska rapporterna ska tolkas. Att komplettera med analyser från experter (och amatörer) är nödvändigt för mig.

För att göra detta behöver jag alltså läsa på mycket och hålla mig uppdaterad på händelser som kan vara relevanta för mina investeringar samtidigt som jag håller ögonen öppna för nya möjligheter. Det är med andra ord ett ständigt brus. Där jag med nöje läser analyser men också bloggar och Twitter-inlägg men väljer att inte agera på ungefär 99,999% av allt som sägs.

Att hålla mig uppdaterad om ekonomin, marknaden och världsläget är såklart ingen absolut nödvändighet men har ändå varit en del av mig och min vardag sedan lång tid tillbaka. Säkerligen kopplat till mitt politiska engagemang och grundmurade intresse för miljöfrågor.

Men det finns också klara fördelar att hålla sig uppdaterad förutom att det är kul och intressant. Efter ett tag uppenbarar sig ett mönster. Det blir som en symfoni, eller en tydlig rytm av ljud och ljud, där du till slut får en djupare förståelse för marknadens rörelser och hur börsens aktörer agerar. Enskilda toner kan låta hiskeliga, rentav falska, men tar du ett steg tillbaka och hör helheten så blir det mer begripligt – om än fortfarande hiskeligt.

Ibland är det också viktigt att förstå varför ett bolag eller kanske en hel sektor helt plötsligt värderas på ett nytt sätt utan att något nytt har rapporterats. Det händer helt enkelt saker utanför de hårda siffrorna som är viktiga att känna till.

Men bruset kan också vara förrädiskt. Jag gillar inte att förlora pengar och i min erfarenhet så är det viktigt att kunna vara selektiv med både informationsinhämntningen och kanske framförallt vad jag som småsparare väljer att agera på. I enlighet med min investeringsfilosofi finns det vissa parametrar som är viktigare än andra för mig.

Jag brukar till exempel bli extra intresserad när jag kan kombinera en hög utdelning med en stabil historisk avkastning och låg skuldsättning. Som jag sagt så gillar jag verkligen inte att förlora pengar och bolag som klarar detta tenderar att vara bättre på att förvalta mitt intresse än övriga.

Det kan låta som självklarheter men när vi de senaste veckorna har bjudits på börsintroduktioner av bolag i mångmiljardsklassen som redovisar många miljarder i förlust är det verkligen inte det. Jag syftar såklart på Uber men de är inte ensamma på spekulationshimlen.

Möjligheten att filtrera information och hantera bruset är en del av allas vardag i det här samhället. Även om detta i sig har en negativ klang tror jag inte att det behöver vara enbart negativt. Med rätt verktyg och inställning kan man tämja besten, åtminstone delvis, och få ut något vettigt av det.

Vilket nog tyvärr är mer än man kan säga om det här inlägget.

Brzzzttttttt….

Hacka bolånet och bli skuldfri fortare

Ingen vill ha ett enormt bolån men i Sverige är dock många tvungna till det idag. De allra flesta med bolån är ofrivilliga skuldmiljonärer och har ingen plan för hur de ska hantera det. I det här inlägget resonerar jag om du bör utöka din amortering för att krossa bolånet eller om du istället bör låta börsen göra jobbet.

Jag minns när jag själv köpte min första lägenhet som 20-år-någonting och hade då en fantastisk ränta på 5%. Jag kunde absolut ingenting om sparande och bolåneplanering utan var fullt upptagen med att jobba och festa på den tiden.

Tänk om hälften av alla pengar som jag spenderade på öl, istället investerades på börsen… nej nu får jag ångest, vi släpper det!

Vi återgår till bolån och amorteringsgrader.

Hur mycket ska du amortera?

Du kan inte välja helt själv hur mycket du vill amortera idag. Beroende på din situation kommer du att krävas på en viss amorteringsnivå:

  • Bolån över 50 % = 1 % amortering
  • Bolån över 75 % = 2 % amortering
  • Skuldkvot över 4,5 gånger din årslön före skatt = +1 % amortering

Källa SBAB: Vad innebär amorteringskraven?

Ska du då amortera mer än lägstanivå eller inte? Vi återkommer till det.

Börja med att förhandla ner räntan

Många sparcoacher och experter har pratat om vikten av att förhandla ner bolåneräntan. Inte minst Johanna Kull på Avanza.

Ett alldeles utmärkt förslag tycker jag!

Själv bytte jag depå för mitt sparande för något halvår sedan från Avanza till Nordea då de erbjöd mig betydligt bättre ränta på bolånet, åtskilliga tusenlappar om året som nu kan läggas på amortering eller sparande (och därtill bättre courtage i aktiehandeln). När jag informerade Avanza om detta kunde de bara gratulera mig vilket jag tyckte var fint. Sportsligt.

Men det finns fler saker du kan göra.

Hacka bolånet med börsens avkastning

När du har förhandlat ner räntan på ditt bolån kommer då frågan om det är det värt att öka sin amortering eller om det är bättre att investera pengarna? Låt oss räkna på saken.

Vi räknar med ett par som har tagit ett lån på 4 000 000 kr för att betala en lägenhet som kostar 5 000 000 kr. Bostaden är då till 80 % lånefinansierad och vår exempelfamilj klarar sig inom skuldvoten på 4,5 gånger deras årslön före skatt. Detta ger oss en amorteringsnivå på 2 % årligen, eller 8000 kr i månaden.

Grundförutsättningen är alltså att de kommer att amortera 8000 kr i månaden i drygt 40 år för att betala av sitt lån. Det här är lite mer än 2 % men jag ville använda mig av enkla jämna summor i exemplet.

Låt oss nu anta att våra vänner har lite mer pengar än så att röra sig med. Efter grundsparande och utgifter så lyckas de skramla ihop 5000 kr tillsammans (alltså 2500 kr var), bör de då investera dessa pengar på börsen på ett ”bolåne-konto”, eller ska dessa pengar användas för utökad amortering? De vill gärna få ner bolånet snabbare och funderar på hur de bäst gör det.

Utan förändring av amorteringen har de betalat av sitt lån i januari 2061. Om de utökar sin amortering med 5000 kr räknar de ut att de istället kommer ha betalat av sitt lån mot slutet av 2044. Alltså betydligt snabbare!

Men vad händer om de istället väljer att investera 5000 kr i månaden?

Om vi istället för att utöka amorteringen investera pengarna varje månad i fonder som genererar en bra avkastning varje år (8 %) så är våra vänner klara med avbetalningen redan 2036! Detta är ett betydligt bättre scenario än att bara öka amorteringen, faktum är att det i detta scenario – 5000 kr per månad på börsen – till och med skulle slå en utökad amortering på 10000 kr!

I grafen ovan visar jag några exempel på hur snabbt ett bolån kan betalas av, dels via utökad amortering och dels via börsens avkastning. Självklart är historisk avkastning ingen garanti för framtiden, men poängen är att det är bra att sprida risken. Att enbart utöka amorteringen är inte riskfritt. Hålls räntan nere under lång tid (eller sjunker ytterligare, om det nu är möjligt) mår du bra av att sprida tillgångarna och risken.

Observera att jag i exemplet inte har räknat med eventuellt minskade omkostnader på räntan till följd av lägre lån. Men om vi räknar på ränteutgifter på 1 % (efter ränteavdraget) så innebär det att månadskostnaden sänks med 50 kr per månad för varje 60 000 kr som betalas av på lånet (5000 kr i månaden, ett år). Det är jämförelsevis inga stora summor och bör endast påverka det här exemplet marginellt. Som riskhantering är det såklart viktigt att få ner summan bolånet, räntan kan givetvis gå upp. Men då har vi också redan den väl tilltagna grundamorteringen på 8000 kr i månaden.

Avslutningsvis

Det finns alltid omständigheter som förändrar situationen och i verkligheten kan inte allt räknas med teoretiska modeller. Det här inlägget är framförallt tänkt att inspirera dig att ta tag i ditt bolån och kanske möta avbetalningens utmaningar på nya sätt.

Kom ihåg att målet inte är en månatlig avbetalning på skulden – målet är att bli skuldfri!

När är du fri från ditt bolån?

Pengar i madrassen

Hur mycket pengar som är rimligt att ha investerat på börsen har ett enkelt svar i teorin men som kan vara betydligt svårare i praktiken. Frågan handlar alltså om hur mycket pengar du vill ha investerat i aktier, fonder och andra tillgångar, och hur (lite?) du är bekväm att ha utanför marknaden. I reda pengar alltså.

När experter uttalar sig och säger att man inte ska ha mer pengar investerat än att det känns bra i magen så har de ju inte tagit i beaktande att den där magkänslan kan variera från dag till dag. Sedan ska väl påpekas att magkänsla som sådan är en ganska kass investeringsfilosofi om den inte kopplas med ett mer rationellt resonemang.

För tillfället har jag runt 10% av mitt kapital i likvida medel. Det följer också den strategi jag har antagit sedan några år tillbaka. Så långt är det inga konstigheter. Samtidigt så kan jag alltid banna mig själv för att jag inte har mer pengar frigjort när börsen svajar. Trots att jag vet att det – åtminstone för mig – är helt lönlöst att försöka sälja på toppen och köpa i dippen. Visst kan en nedgång göra vissa bolag mer attraktiva, men det innebär snarare att ett köpläge visar sig, än att jag gör någon större ommöblering av portföljen.

Jag gjorde en mini-undersökning på Twitter, med betoning på mini. Nästan ingen svarade men av de få svar som kom verkar en majoritet köra på min linje med runt 10% i likvida medel:

Hur gör du? Hur mycket tycker du är rimligt att ha investerat och hur likvid försöker du hålla dig?

Innebär oron på börsen ett solklart köpläge?

Trots att börsveckan inleds med en rabatt väljer jag att avvakta med att handla aktier. Jag varken köper på mig mer eller säljer i börsoron. Däremot tror jag att det finns skäl att hålla ordentlig koll på utveckllingen framöver.

Min generella strategi är att köpa bolag med stabil ekonomi, historiskt fina resultat och tillräckligt goda framtidsutsikter. Därtill ska prissättningen på bolaget vara attraktiv nog att locka till köp. Detta utifrån en sammanvägning av all information som för tillfället står till buds.

När aktiepriset på enskilda bolag dippar rejält i kombination med att övriga parametrar hålls intakta så kan det då och då öppnar sig riktigt fina köplägen givet att man är konsekvent med strategin.

Med samma resonemang borde Donald Trumps twittrande i helgen som sänkte börserna nu i början av veckan vara en solklar rabatt för alla oss som jagar prisvärda bolag.

Det finns dock en skillnad. När ett enskilt bolags värdering får ta sig en smäll går det allt som oftast att härleda varför och vilka konsekvenser det kommer att få. I det här fallet är det svårare. Så långt verkar börsfallen under måndagen främst av allt vara en reaktion på oron av ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina. Konsekvenserna av detta – och en presidents nyckfulla twittrande – är betydligt svårare att överblicka.

Dessutom är nedgången inte så himla stor (ännu). Min magkänsla säger mig att 2019 kommer att bjuda på betydligt mer attraktiva köplägen än såhär. Om de kommer den närmsta veckan eller senare under året återstår att se, allt tyder i vilket fall på att vi har ett spännande börsår framför oss.

Jag roade mig med att lägga upp en fråga på Twitter idag. I skrivande stund såg 48% måndagens dipp som ett köpläge, var tionde av köparna såg det som ett starkt sådant. Jag står dock inte ensam kvar vid sidlinjen, lika många som köpte mer valde att avvakta.